Gråt då ungjävul.
"Fan så ful du är", snäser jag åt spegeln. Som om spegeln skulle be om ursäkt, skärpa ihop sig, visa någonting bättre. Det gör den såklart inte. Jag ler prövande, en rad av gula ojämna tänder visar sig och jag stänger munnen lika snabbt. Blundar i några sekunder, öppnar ögonen och uppmäksammar besviket att jag, suprise suprise, ser lika förjävlig ut som innan. Jag borstar håret, det ojämt röda, fettiga, sminkar mig, suckar. Det blir inte mycket bättre än såhär.
/Laikaa.